Nej, Centerpartiet är inget offer!

Efter en tids turbulens i Kristinehamnssamverkan lyftes samarbetsavtalet mellan M, C, L, KD och Mp upp för diskussion (20/9) där fyra partier meddelade att vi måste fokusera framåt och att vi ville fortsätta att hedra den överenskommelse vi hade. 

Avtalet innehåller i korthet formerna för hur våra möten ska bedrivas, hur vi ska driva frågor gemensamt, hur vi ska uppträda mot varandra och hur vi ska agera de gånger vi inte kommer överens. I mitt tycke relativt banala saker och mer eller mindre en kopia av det avtal som Värmlandssamverkan arbetar efter i regionen.

Centerpartiet, som då hade synpunkter på avtalet, fick i uppgift att återkomma till majoritetsgruppen med förslag på hur de ville att våra arbetsformers skulle se ut men väljer istället den 6/10 att helt bryta överenskommelsen

Centerpartiet meddelade också att även om ”avtalet spelat ut sin roll” och att vi andra kunde ”använda det för att torka oss där bak med” så kommer de inte bryta samarbetet utan vill att vi ska fortsätta arbeta som vi gör(!). Ja, det vad så det sades och vi var flera på mötet som häpnade över ordvalet. 

Frågan jag ställer mig är hur Centerpartiet kan komma till den slutsatsen att det är bättre att samarbeta utan ordande former än med? Hur tänker sig Centerpartiet att det ska fungera?

Avtalet som slöts mellan M, C, L, Kd och Mp efter valet 2019 och som enligt C nu enbart duger som hygienartikel. 

Vi övriga fyra partier i samverkan valde den 10/10 att åter igen ingå ett samarbetsavtal oss fyra emellan. Avtalet är exakt samma som det tidigare avtalet som alla vi fem partier stod bakom.

I och med överenskommelsen skickade vi ett gemensamt meddelande till Centerpartiet där vi beklagar Centerpartiet valt att lämna avtalet och där vi vädjar om att de omprövar sitt beslut.

Centerpartiet har fram till dags datum inte besvarat vädjan med mer än att de mottagit mejlet.  

Mejlet som skickades till Centerpartiet den 11/10.

Det är alltså inte så att C är "straffade för att de kritiserar" utan valet är helt och hållet Centerpartiets. Det är C som valt att inte komma tillbaka till samverkan med ett annat förslag på avtal, det är C som där med och uttryckligen valt att lämna avtalet, och det är C som fortsatt har valet att ansluta sig till ett avtal igen. 

Utan ett samarbetsavtal i Kristinehamnssamverkan kan diskussionen om strategier, politisk inriktning och prioriteringar inte kunna föras på ett förtroligt sätt och politiska uppgörelser inför våra sammanträden kommer inte spela någon roll. 

Jag kan konstatera att Centerpartiet vid flera tillfällen agerat i strid med avtalet då man valt att rösta med S, V och SD utan att meddela övriga partier i Kristinehamnssamverkan först. Senast det skedde var på  kommunstyrelsen den 14/9 där C i fyra frågor röstade med oppositionen utan att vi övriga informerades om det innan och den 12/10 när C, S, V och Sd valde att samarbeta kring de så kallade "välfärdspengarna".

Det är naturligtvis fullt tillåtet att tycka olika i en samverkan men hela poängen med ett samarbetsavtal är ju att det ska reglera hur vi ska agera i dom situationerna.

Nu lovsjunger Centerpartiet sig själva genom att i Nkp framhålla att det är Centerpartiets förtjänst att "Centerpartiets förslag till insatser" nu genomförs (länk: "Centerpartiet om sina välfärdssatsningar").

Det Centerpartiet inte skriver är att förslagen inte alls kommer från Centerpartiet utan från tjänstemännen eller att inget av de övriga partierna i samverkan var emot förslagen. 

Det C inte heller skriver om är hur de genom sitt agerande frångått de principer och regler de själva varit med och beslutat om. Istället tog de hjälp av SD, V och S för att pressa igenom förslag som inte var fullt finansierade i KS. 

Att varje beslut om satsningar ska vara fullt finansierade har varit en huvudregel för Kristinehamnssamverkan och något som vi Liberaler fortsätter att trycka hårt på. 

Kristinehamns kommun får inte bli en lekstuga för varken Centerpartiet eller andra att härja fritt i. En organisation med ca. 2.500 anställda och en budget på närmare 1,5 miljarder kronor måste ledas genom principer, regelverk och policys om vi ska ha en chans att styra kommunen åt det håll vi vill. Därför är C, S, V och SDs agerande både oansvarigt och oseriöst. 

Centerpartiet har gjort solklart för oss övriga fyra partier att de själva inte ser något som helst eget ansvar i att samarbetet ska fungera, att de själva skulle ha någon roll i att jobba för att förbättra förtroendet mellan oss fem partier. Istället blir jag med flera beskyllda för att inte vara lojala mot Centerpartiet när de gör sina publika utspel (länk: "Centerpartister: Välfärdspengarna har inte gått till det de skulle") mot övriga samverkan.  

För mig kan inte ett samarbete bygga på respekt och lojalitet åt bara ett håll, ett sådant samarbete blir auktoritärt. Respekt kan bara byggas om den upplevs som ömsesidig.

Tyvärr drar jag slutsatsen att det fortfarande är frågan om en nybyggnation av en skola i Nybble som spökar hos Centerpartiet. Den frågan kommer nämligen fortfarande upp när Centerpartiet hamnar i pressande diskussioner i samverkan och överskuggar tyvärr allt för många frågor. 

Centerpartiet innehar ordförandeposterna i Skolan och i Tekniska och även där är det ett påtagligt fokus på prioriteringar som rör Nybble med omnejd när fokus istället borde ligga på måluppfyllelsen i ALLA kommunens skolor och förbättringar av den kommunala servicen och skötsel i HELA kommunen. 

Jag menar kanske inte att C blivit ett enfrågeparti men ska vi klara de utmaningar kommunen står inför kan inte en enskild byggds utveckling överskugga allting annat.

Centerpartiets agerande har kommit upp i ljuset och det är nu allmänt känt att det finns en konflikt i Kristinehamnssamverkan (länk: ”Sprickan är total inom majoriteten”) och jag kan bekräfta att det som står i artikeln stämmer.

Hur väljer då Centerpartiet att bemöta kritiken? Jo, genom att likt en barnunge hävda att ”alla andra är dumma och vi har inte något som helst ansvar själva” (länk:  ”Jane Larsson: ”Vi straffas för att vi kritiserar”). 

Centerpartiet måste bestämma sig. Vill C ta av sig offerkoftan och ta ansvar för det samarbete de säger sig ingå i, ta ansvar för att arbetet i majoriteten ska fungera och ta ansvar för att leda kommunen i majoritet tillsammans med oss andra? Vill de det så krävs det enligt mig ett samarbetsavtal vi alla fem kan ställa oss bakom.

Själv tycker jag hela den här situationen är jättetråkig. Framförallt för den omställning vi jobbar med i Kristinehamn. För det är inte först och främst sakpolitiken vi i Kristinehamnssamverkan inte kommer överens om, det är formerna för samarbetet.

På det personliga planet är det här ständiga tjabblet med Centerpartiet fruktansvärt energikrävande. Istället för att vi fem partier stöttar och lyfter varandra kommer det hot, initieringar och tyvärr personliga påhopp från C som vi andra blir tvungna att hantera.  

För mig är det nu oerhört viktigt att vi andra fyra partier fortsätter att samarbeta med ömsesidig respekt och förtroende för varandra och jag hoppas och vädjar till Centerpartiet att komma till sans och återigen hedra en överenskommelse med oss andra. Jag tror fortfarande på samverkan mellan M, C, L, Mp och Kd och vår förmåga att komma överens om en politik som fortsätter att skapar en än bättre kommun för kristinehamnarna.

/EH

Socialdemokraternas ”plakatpolitik” är och har varit skadlig för Kristinehamn Del 3

”– Jag tycker inte att det har hänt någonting egentligen.”

Oppositionsrådet Olssons (s) intervju i Nkp (Nkp 4/1-21) är ändå rätt så talande. Han anser inte att Kristinehamnssamverkan gjort någonting sedan vi tog över 2019. Ändå har han och hans röda kamrater motsatt sig i princip alla de effektiviseringsförslag vi genomfört för att få kommunens ekonomi på fötter igen. Märkligt att han redan glömt det.

”Bjarne Olsson hoppas också att idrotten ska få de hallar den förtjänar. Han nämner både gymnastiksällskapet och curlingklubben som han anser bör prioriteras.

– För att inte tala om enduron, avslutar han.”

Allt till alla på en gång som sagt….

Det här säger alltså vårt oppositionsråd samtidigt som vi fått veta att om det kommer bli kommunens ansvar att rätta till den dåliga stålkonstruktionen i KTIC (en av 600 punkter som kommunen anser behöver åtgärdas i byggnaden) så innebär bara det en kostnad på ca 15 miljoner kr för kommunen. Ytterligare(!). 

Det här är bara exempel på investeringar vi vet att vi måste göra de närmaste åren i redan befintliga lokaler och behovet är stort som många av er redan vet. Underhållet av kommunens lokaler har varit eftersatt i årtionden. Ändå vill Socialdemokraterna ständigt utöka kommunens ekonomiska åtagande. Obegripligt... 

Har då Socialdemokraterna rustat kommunen för att nu genomföra alla de föreslagna investeringarna samtidigt? Nej, naturligtvis inte.

Socialdemokraternas förslag om större skuldsättning, mindre marginaler och fler investeringar har duggat tätt under de senaste två åren. Och den politiken verkar sossarna fortsätta, helt ogenerat, att driva. 

Det hade varit klädsamt med en gnutta ödmjukhet över de problem vi står inför men hittills har iaf jag aldrig någonsin hört en socialdemokrat säga att de gjort någon som helst felpriotering under sin tid vid makten. Det är som att de lever i en annan värld. 

Socialdemokraterna verkar leva kvar i det ljuva 50-talet när Sveriges industri blomstrade och gav kommunerna möjlighet att genomföra det ena storslagna byggprojektet efter det andra samtidigt som kommunernas verksamhet byggdes ut i den grad att de flesta tillslut glömde bort vad kommunens tjärnuppdrag var.

Så ser inte verkligheten ut idag. Kristinehamns ekonomi krymper samtidigt som behovet ökar. Då går det inte att fortsätta styra kommunen som om kisset i byxan aldrig kommer att kallna.  

Vad är alternativet till Socialdemokraternas plaktpolitik?

Vi ska ta ansvar för Kristinehamns utveckling med ett långsiktigt perspektiv.

Vi måste våga lyfta blicken och se var vi vill att Kristinehamn ska vara om 5 år, 10 år eller rent av 50 år och då går det inte att driva en politik som enbart går ut på att tillfredsställa de som för tillfället skriker högst.

Varje ny idrottshall, varje ny skola eller ny park vi bygger innebär inte bara en investeringskostnad för kommunen. Det innebär också en ökad driftskostnad som varje år måste rymmas inom den ekonomiska ram våra förvaltningar har. 

Samtidigt vet vi att vi måste ha resurser för att skolan ska klara resultatmålen och för att socialen ska klara det ökade behovet av omsorg. Därför är det oerhört viktigt att vi som styr kommunen alltid noga väger varje ny investering mot andra så att vi långsiktigt klarar av att utveckla kommunen i en positiv riktigt.

Det händer mycket bra i Kristinehamn just nu trots alla negativa insändare och utspel i sociala medier. Bostadspriserna går upp, skolresultaten blir något bättre, det lokala näringslivet mår trots pandemin till största delen bra, intresset för investeringar i kommunen ökar och jag upplever ett positivt momentum i kommunen som vi måste svara upp på. Än bättre blir det den dag försvarsmaktens återetablering blir verklighet. 

Men det innebär inte att vi ska utöka kommunens ansvarsområden och där med kommunen utgifter. Istället måste vi fortsätta se över alla våra verksamheter för att jobba effektivare, smartare och mer digitalt för att frigöra resurser till de verksamheter där de behövs som bäst. 

Vi kan inte ständigt besluta om nya investeringar och nya verksamheter utan att samtidigt reflektera om avgränsningarna i organisationen. Frågan vi alltid måste ställa oss är "Vad är det egentliga uppdraget som kommunen har?".

Det svåraste och roligaste jag någonsin gjort

Jag trivs med att leva och bo i Kristinehamn. Det har jag alltid gjort. Att då även få möjligheten att vara med och påverka hur kommunen ska utvecklas och att dessutom få göra det på heltid är för mig ett riktigt privilegium.

Att vara lokalpolitiker är svårt och vi ställs ofta inför svåra och tuffa avvägningar och beslut. Det finns sällan något facit på hur vi i politiken ska agera utan vi måste förlita oss på våra värderingar och vårt förnuft, men att ha uppdraget som kommunalråd är det intressantaste, lärorikaste, svåraste och det roligaste jag hittills gjort.

Avslutningsvis vill jag säga att min sammanfattning inte är menad att vara något personligt påhopp på någon och det är naturligtvis inte så att Socialdemokraterna är ansvariga för alla de problem kommunen dras med.

Det jag vill påvisa är hur den politik som Socialdemokraterna, och deras vänner driver och har drivit, inte rustat kommunen inför de utmaningar vi har. 

Istället har den snarare varit kontraproduktiv och det är därför vi Liberaler tillsammans med Kristinehamnssamverkan de senaste två åren tvingats städa och rensaupp efter ett alldeles för långvarigt socialistiskt styre präglat av kortsiktiga och opportuna beslut. 

Det finns mycket kvar att göra men nu börjar åtgärderna ge resultat och vi kan börja blicka framåt och fortsätta utveckla Kristinehamn till en ännu bättre kommun.

 

Har du synpunkter på mina inlägg, förslag på frågor jag och Liberalerna borde driva eller vill du själv engagera dig i Liberalerna så får du gärna höra av dig till mig.

Tack för att du har läst.

/EH

Socialdemokraternas ”plakatpolitik” är och har varit skadlig för Kristinehamn Del 2

 

För feg för beslut?

Diskussionen om uppsägningen av den förra kommunchefen har varit hård och stundtals hätsk. Jag kommer inte uttala mig om hur själva uppgörelsen hanterades vid uppsägningen eftersom jag inte var inblandad i den men jag kan återge min syn av vad som ledde till att beslutet om uppsägning togs.

Kritiken mot kommunledningen var skarp från oss i oppositionen och handlade i stor del om en generell oreda i både ekonomi och rutiner. Trotts upprepade påpekanden och konkreta förslag från oss på hur vi skulle kunna komma till rätta med bristerna hände väldigt lite på kommunledningsförvaltningen. 

Samtidigt kunde socialdemokraternas styre av kommunen liknas vid en ”one man show” där Bjarne Olsson(S) sprang runt och lovade hejvilt både företag, föreningar och privatpersoner investeringar och verksamhet utan någon som helst politisk förankring i KS (något som vi i nuvarande majoriteten ofta blir sorgligt påminda om). Det gjorde naturligtvis jobbet svårt för kommunchefen att leda och styra organisationen efter de rutiner som trotts allt fanns.  

Efter diskussioner i KS om de brister vi såg i ledaskapet uppfattade vi att vi överens med majoriteten att inte förlänga kommunchefens förordnande när det kom upp för omprövning.

Döm om vår förvåning när Bjarne Olsson ändå valde att förlänga förordnandet(!). Vad som fick honom att ändra sig vet jag inte och någon förklaring fick vi inte heller.

Jag tror att Bjarne Olsson helt enkelt hade det för bra i sin roll som KSO. Utan en handlingskraftig kommunchef som hejdade de mest stolliga förslagen och vidlyftiga löftena kunde Bjarne härja fritt och gå förbi kommunchefen för att peta i detaljer han egentligen inte hade med att göra.

Det värsta med Bjarnes agerande är inte att han svek överenskommelsen med oppositionen utan att oredan i kommunens organisation fick fortgå. Det ledde till onödiga kostnader, ineffektiva verksamheter och, som vi fick kännedom om när vi tog över majoriteten, personal som for illa och i flera fall valde att lämna kommunen som arbetsgivare. Därför blev frågan om ledarskapet i kommunen prioriterad efter majoritetsskiftet och processen behövde ske skyndsamt.

Nu har vi en ny kommundirektör och en ny ekonomichef i Kristinehamn med ett helt annat fokus på att långsiktigt skapa ordning och reda i kommunens rutiner och processer. För oss som dagligen jobbar i kommunens organisation märks det redan en jätte stor skillnad. Budgetarbetet, investeringsplaner och redovisningen till oss politiker har blivit mycket bättre och den ekonomiska utvecklingen i kommunen har blivit mer förutseende. Det finns mycket kvar att gör men vi är på god väg.  

Räddade av staten

Jag och Liberalerna har ofta kritiserat Socialdemokraternas och dess lydpartier för hur de styrde kommunen och för deras skadliga, ekonomiska politik. Socialdemokraternas svar har alltid varit det samma: Vi gör ju ett positivt ekonomiskt resultat i kommun”.

Och det stämmer. Kommunen har under flera år haft ett positivt bokslut. Men det är inte på grund av socialdemokraternas styre, det är snarare trots socialdemokraternas styre.

Det som har räddat kommunen när sossarna dragit igång vidlyftiga investeringar, öst pengar över föreningar som stått dem nära och byggt ut kommunens verksamheter utan att ta hänsyn till den långsiktiga finansieringen är att staten har gått in och täckt kommunens underskott. Framförallt med tillfälliga investeringspengar.

I och med flyktingvågen 2015 tillsköt staten enorma summor till kommunerna för att ge dom en chans att hantera de ökade kostnader kommunerna fick för att ta emot de nyanlända på ett vettigt sätt.   

Problemet var bara att pengarna som kom ifrån staten en dag skulle ta slut. Det förefaller inte den förra majoriteten begripit trotts varningarna från oss i oppositionen. Istället gasade de på som om det inte fanns några begränsningar och skröt om hur de nu kunde göra satsningar utan att låna pengar. Satsningar som alltså finansierades av integrationspengar som skulle ha gått till att ta hand om de nyanlända och snabbt förbereda dom för till egen försörjning.

2021 tar de statliga pengarna för integrationen slut och kommunen står själv för hela ansvaret. Med en arbetslöshet på närmare 35 procent i gruppen nyanlända, en måluppfyllelse i skolan som är alldeles för låg och med verksamheter som inte långsiktigt har anpassats för de här utmaningarna är det nuvarande majoritet som får ta det ansvar socialdemokraterna inte brydde sig om. Nu gör vi vad vi kan för att organisera verksamheterna så de kan möte utmaningarna. Inte bara genom bra innehåll utan även så att de är ekonomiskt, långsiktigt, hållbara. Det hittills viktigaste beslutet är omorganisationen av arbetsmarknadsfrågorna och vuxenutbildningen som du kan läsa om här (länk Nkp1/12-20), men även det samarbete som Liberalerna initierade mellan skolan och socialförvaltningen som kommer att fokusera på barn med låg måluppfyllnad och som lever i familjer som är i behov av försörjningsstöd som du kan läsa om här (länk Nkp 3/9-20).

På grund av att den förra mandatperioden inte präglades av långsiktiga, väl ekonomiskt grundade satsningar har vi varit tvungna att de senaste två åren spara, effektivisera och rensaupp efter åtta år av socialdemokratisk plakatpolitik.

Som exempel drev den förra majoriteten igenom en skollokalsinvestering, men glömde idrottshallarna. Något som vi nu tvingas hantera i investeringsbudgeten.

De drev igenom en ny Stadspark, men glömde innehållet och kostnaden för framtida underhåll som nu ska rymmas inom tekniska nämndens rambudget.

De drev igenom en enorm investering av ett nytt teknik- och innovationscentrum som jag skrev om i mitt tidigare inlägg. Vad den slutgiltiga kostnaden blir kan vi bara spekulera om.

Bjarne Olssons(S) vidlyftiga löften till föreningar utan klara ekonomiska förutsättningar, tydliga riktlinjer och utan politiska beslut ryms inte inom kommunens budget utan måste hanteras genom att andra verksamheter och investeringar får stryka på foten.

Socialdemokraterna och deras vänner har fört en politik som har präglats av kortsiktighet, monumentbyggnation, röstfiske och en alldeles för stor tilltro till att staten ska komma och rädda kommunen i slutändan. De har haft tur att staten har gjort just det de senaste åren.

 

 Allt till alla på en gång

Har då socialdemokraterna insett bristerna i den ekonomiska politik de drev förra mandatperioden?

Nej, de agerar precis på samma sätt som de alltid gjort.

Trotts att vi vet att kommunens kostnader ökar i en snabbare takt än vad intäkterna gör och att vi blir allt färre som ska försörja allt fler vill socialdemokraterna ge allt till alla på en gång. Det förefaller inte finnas några begränsningar för hur små marginaler kommunens ekonomi ska planeras efter. 

En framträdande sosse utryckte till och med i KSAU att han i och med den ekonomiska prognosen ”absolut inte tyckte att kommunen skulle spara”. Istället tyckte han att vi skulle ta den lilla marginal kommunen har och lägga den på nämnderna så de skulle slippa effektiviseringskrav(?). Ett förslag som helt enkelt skulle innebära att vi inte skulle bry oss om de utmaningar vi står inför utan istället köra ned huvudet så långt i den socialistiska myllan som möjligt. Problemet är bra att även då måste man tillslut dra upp huvudet för att få luft. 

Och visst låter det bra när sossarna lovar allt till de som ropar högst men att de samtidigt, om de fick sin vilja igenom, skulle försätta kommunen i en ännu svårare ekonomiskt situation pratar de tyst om.  

Det färskaste exemplet är frågan om nybyggnationen av en hoppgropshall som det finns en önskan om från gymnastiksällskapet. 

Bjarne Olsson(S) uttalar sig i Nkp (länk Nkp 16/12-20) ”– Hade vi suttit kvar efter valet så hade gymnastikhallen redan varit byggd nu”. Tyvärr är det en ren lögn så vida han inte tycker kommunen behöver något byggnadslov för hallen. För detaljplanen för platsen hallen planeras byggas på, ägde laga kraft först för ett par veckor sedan och det är först då det går att söka bygglov(!).

Han nämner inte heller att en ny hall inte bra innebär en investeringskostnad för kommunen, utan också en driftskostnad på ca 1,5 milj. kr årligen som måste tas ur tekniska nämndens budget. Naturligtvis har inte Olsson(S) presenterat något förslag på vilken verksamhet han vill prioritera bort.

Jag tycker frågan om en ny hoppgropshall är viktig och den finns med i investeringsplanen och möjligen kan vi hitta utrymme att tidigarelägga investeringen. Men innan vi kan gå ut och säga att vi kör igång bygget måste de ekonomiska konsekvenserna vara klar. Samtidigt ska vi vara ärliga med att varje investering kommunen gör måste ställas mot någon annan. 

Jag tycker det är grovt oansvarigt att som en ledande politiker förslå investeringar som inte är ekonomiskt förankrade. Det är för mig plakatpolitik.

Och det är väl inte det kommunen är tillför, att enskilda partier och politiker ska fiska röster genom ogrundade beslut som enbart gynnar ens väljare i en viss intresseförening, företag eller från ett visst område i kommunen? 

Jag tycker att man som politiker måste se kommunen som en helhet och inte försöka vinna snabba poäng genom att räcka upp fingret och känna vilket håll vinden blåser. För då blir det plakatpolitik.

Clash of Santas

Ibland är det underligt vilka frågor som tar skruv i politiken. 

För mig är kommunens största utmaningar de låga resultaten i skolan, den höga arbetslösheten och kommunens tuffa ekonomi. Det är tuffa frågor att lösa som vi i majoriteten dagligen försöker komma till rätta med.

Det borde vara en samsyn i lokalpolitiken om dessa utmaningar och något vi borde debattera mer. 

Men i vilken fråga går då oppositionsrådet Olsson(S) ut och RASAR i lokalpressen. Jo, när det gäller julklappar till kommunens personal (länk VF26/11-20).

Först föreslog sossarna en julgåva enbart till personalen i Miljö- och byggnadsnämnden.

Det tyckte vi i majoriteten var underligt. Skulle inte all personal i kommunen få en gåva? Därför föreslog vi istället att ett presentkort à 500 kr skulle delas ut till all anställd person. En summa som efter vår och förvaltningens bedömning var rimlig utefter kommunens ekonomiska förutsättningar. 

Då förstod sossarna sitt misstag och kontrade med att fördubbla summan på presentkortet med motivationen att ”-Jag tycker det är snålt att bara ge 500 kronor i julgåva till alla anställda som Kristinehamnssamverkan föreslår. Vi i oppositionen tycker de ska få 1 000 kronor var, säger Bjarne Olsson (S), oppositionsråd.” (VF). 3 miljoner kronor är försumbart, menar Bjarne…

Ena sekunden ska bara vissa få.... sedan är det för lite när alla ska få.....

Bjarne fick frågan i Nkp (länk nkp 2/12-20) om vad de gav som julgåva när de satt i majoritet:

"– Ingenting, men då hade vi det stora julbordet för alla anställda och det var inte heller helt gratis, svarar Bjarne Olsson". 

För tusen kronor får man då anta... 

Socialdemokraternas agerande följer det sätt de alltid gör, finns det pengar i skattekistan åker spenderbyxorna på direkt (om de har torkat från förra gången de kissade i dom)!

Inga marginaler, ingen försiktighet och absolut inget framåtblickande.  

  

För mig är sossarnas politik obegriplig.

Varför ska vi, i en situation när kommunen är tvungen att anpassa sina kostnader efter minskade intäkter, öka våra utgifter, sänka våra marginaler och öka vår belåning?

Eftersom sossarna än så länge inte föreslagit någon skattehöjning, något som Vänsterpartiet i alla fall är tydliga med att de vill genomföra, måste svaret vara att sossarna fortfarande lever i tron att staten även i framtiden ska rädda vår kommuns ekonomi.

Det är bra att det är en tydlig skillnad mellan sossarnas och den nuvarande majoritetens ekonomiska politik. Ska vi kissa i byxorna och hoppas att mamma-staten kommer med ett par nya, torra, eller ska vi bygga kommunens verksamhet så den är långsiktigt ekonomisk hållbar och anpassad för de utmaningar vi står inför i framtiden?

Jag vet vad jag tycker.

Fortsättning i del 3…

Har du synpunkter? Kommentera gärna!

 God Jul!

/EH

Socialdemokraternas ”plakatpolitik” är och har varit skadlig för Kristinehamn

 Del 1

Snart har det gått två år sedan vi i den blågröna majoriteten tog över styrelser och nämnder i Kristinehamn och det är en underdrift att säga att det har funnits mång frågor att ta tag i.

Jag har tänkt att i några inlägg här skriva om min syn på politiken i Kristinehamn de senaste åren och sammanfatta mina två första år i politisk majoritet. 

Jag vill visa hur dåliga idéer och kortsiktiga politiska beslut försatt kommunen i en svår situation. 

Vårt första år vid makten präglades tyvärr inte av politikutveckling, utan av uppstädning efter åtta år av socialdemokratiskt lett styre. Det är stor skillnad att arbeta som politiker i majoritet mot att arbeta i opposition, inte minst när det gäller tillgången till information och möjligheten att påverka.

Liberalernas första prioritering var, precis om vi gick till val på, att få ordning på kommunens ekonomiska redovisning för att börja få kontroll över kommunens kostnader.  

Det är uppenbart att intresset för den ekonomiska redovisningen och uppföljningen har varit obefintlig. Förvaltningarna verkade närmast förvånade när vi ville arbeta för bättre ekonomisk uppföljning och styrning.

Bristerna har framförallt handlat om avsaknaden av långsiktighet i den ekonomiska politiken. Allt för många snabba, ogenomtänkta och publikfriande beslut har lett fram till ohållbar situation för kommunen där den långsiktiga finansieringen av kommunens verksamheter förbisetts.

Hur har det då blivit så här? Här är några exempel.

Social ingenjörskonst

Beslutet om att bygga Kristinehamns Teknik och Innovationscenter (KTIC) föregicks av intensiva debatter vilket jag redan skrivit om här på bloggen. Liberalerna och övriga allianspartierna motsatte sig förslaget och Liberalerna gick då längst med att föreslå att kommunen först och främst skulle utreda möjligheten att lägga den nya skolan i redan befintliga lokaler. Svaret från dåvarande KS-ordförande Bjarne Olsson (S) var (efter han skrattat klart) att förslaget var oseriöst och inte ens värt att diskutera. Jag undrar om han skrattat lika gott idag?

Inte ens när vi liberaler vädjade i en öppen skrivning till dåvarande majoriteten vill dom lyssna på våra argument. Istället pressades beslutet igenom i KF med en rösts marginal socialisternas monumentbyggnation var ett faktum.

   

KTIC, Kristinehamn

Vad var då argumenten för att bygga KTIC?

Förs och främst var det för att nuvarande Prästerudsgymnasiets lokaler var utdömda och det var inte längre möjligt att bedriva skolverksamhet i dom och att personalen som bedrev undervisning både på Prästerud och på Brogårdsskolan inte skulle behöva förflytta sig under sin arbetsdag. Nu åtta år senare förefaller skolan fortfarande vara igång med fungerande undervisning. 

Det tyngsta argumentet den socialdemokratiskt ledda majoriteten hade var att bryta den enligt dom osunda skolkulturen på Prästerudsgymnasiet genom att blanda upp dess elever med de elever som gick en "finare utbildning" på Brogårdsskolan. Med andra ord social ingenjörskonst.

Det här är väldigt talande för hur socialister ser på utbildning och individens egna val. Att välja en praktisk utbildning, som i många fall leder till snabb anställning, men som inte är högskoleförberedande går inte för sig. Motorburen ungdom och kulturen runt fordon och industri är inte fin nog och ”Bultarna” måste bekämpas. Den för med sig en ”antiplugg-kultur” och bidrar till ”den toxiska manligheten” fick vi höra....

Jag har väldigt svårt att förstå den här synen på olika intressen eftersom jag i mitt civila arbete verkar inom markentreprenadbranschen och har där många kollegor som gått just praktiska utbildningar. Många av dessa är inga teoretiker men oerhört duktiga praktiker och därför själva valt den yrkesbanan. Socialisternas idé om att alla måste kunna läsa en högre utbildning är därför kontraproduktivt då de vill tvinga alla till teoretiska utbildningar med följden att allt för många inte klarar sin skolgång.

Ytterligare ett exempel på det här är svaret jag fick när jag frågade om varför KTIC inte skulle ha någon egen kafeteria. Svaret blev att ”TVÅ kafeterior kan vi inte ha, då kan ju eleverna dela upp sig”.

Grunden till den här idén är att samma möjligheter ska resultera i samma utfall. Det är i min värld helt fel slutsats. Samma möjligheter, vilket vi alltid ska sträva efter, kan aldrig ge samma utfall. Ifall det skulle göra det har alltid vissa människors egen vilja och förutsättningar förbisetts.

Jag tycker istället vi ska främja oliktänkande och lyfta olika typer av intressen och kulturer. Vi kan inte stöpa alla i samma form. Därför motsätter jag mig socialisternas experiment med KTIC och hoppas att eleverna själva ska få bestämma och välja sina intressen på den nya skolan.

Hur har då KTIC drabbat kommunen ekonomiskt? Det enkla svaret är att det vet vi inte än. Det kan vara så att projektet kommer kosta vad som var planerat från början men det kan också bli en ännu värre surdeg för kommunen än vad skolan redan är. Hur det blir avgörs nu i domstol. 

Det märkliga är att oppositionsrådet Olsson (S) vid ett flertal gånger varit ute i media och krävt att politiken lägger sig i processen med att få bygget godkänd. Det vore naturligtvis högst olämpligt då det är oberoende besiktningsmän som ska komma överens. Exakt vad Olsson (S) vill att vi i ska göra har han inte preciserat men enligt honom (Nkp 14/7) så bär Kristinehamnssamverkan ansvaret för de problem som uppstått under byggnationen(!).

Det vi vet är att skolan redan från början är dyr. Närmare 130 miljoner kr i investeringskostnad. Men det är inte nog med det.

Till det kommer Närsam, som ska flytta in i KTIC, få en tio gånger(!) så hög hyreskostnad mot vad de har idag. Något som kommunen måste skjuta till.

Det vi också vet är att vi inte vet vad som ska göras med gamla Jakobsbergsskolan. När beslutet togs om bygget av KTIC slängde Olsson(S) in ett rivningsförbud på den gamla skolan men inget om vad byggnaden ska användas till. Det var uppenbart ett knep för att få Miljöpartiet på banan. Klart är att om den gamla byggnaden, som nu fungerar som byggbarack, ska användas för kommunal verksamhet kommer omfattande investeringar att krävas.

Hanteringen av KTIC har kantats med bekymmer redan från början. Projektet ”trycktes igenom i KF” med en rösts övervikt och projekterades av en grupp män under kommunledningsförvaltningen som inte arbetade efter gängse ordning i kommunen men som delade den socialistiska tanken om social ingenjörskonst. Till exempel var inte tekniska förvaltningen som var ansvarig för projektet, vilket vore det mest förnuftiga, utan gruppen var fristående direkt under dåvarande KSO och kommunchef. Det har i sin tur uppenbarligen skapat en hel del onödiga problem då ansvarsfördelningen i projektet varit oklar. Nu är den biten i iordningställd och tekniska förvaltningen ansvar nu för projektet.

Ytterligare ett problem är att projektet upphandlats som en totalentreprenad istället för att konstruktionen handlats upp enskilt. Hade kommunen först upphandlat konstruktionen, sedan utförandet, tror inte jag vi skulle ha de problemen som nu diskuteras.

Flera av de här problemen jag lyft tror jag förra majoriteten kunnat undvika om de tänkt igenom beslutet, öppnat upp för en bredare diskussion om gymnasieskolans utveckling och följt de arbetsrutiner kommunen normalt arbetar efter. Istället fattades beslutet med minimal majoritet, utan att dåvarande majoritet var ett dugg intresserade att diskutera med oss i oppositionen. Det var uppenbarligen viktigare att få till ett beslut snabbat än att beslutet skulle vara välplanerat och genomtänkt.  

En konsekvens av det kontroversiella beslutet att starta projektet KTIC är att Socialdemokraterna förlorade valet 2018. Väljarna uppfattade, liksom jag, bygget som ett monument över socialisternas maktfullkomlighet och ovilja att kompromissa.  Därför kanske det inte är så konstigt att Socialdemokratierna nu försöker distansera sig från bygget och hoppa väl på att väljarna glömt frågan om ”Bjarnesborg” till valet 2022.

Nu är läget som det är och det viktiga är att Socialdemokraternas prestigebygge blir godkänd så vi kan ta det i bruk och fylla det med så bra individfokuserad verksamhet och så lite socialingenjörskonst som möjligt och där vi istället värnar ungdomarnas olikheter. 

”Det är bara en massa sura företagare som svarar”

En av de prioriterade frågorna vi i Kristinehamnssamverkan ville fokusera på när vi tog över styret var kommunens näringslivsklimat. Kristinehamn var nere på ett bottenresultat i Svenskt näringslivs rankning (något jag skrivit om här tidigare) och det var uppenbart att den tidigare majoriteten inte varit intresserade av att jobba för att stärka relationen med det lokala näringslivet. Jag mins väl när en vänsterpartistisk företrädare kommenterade det låga resultatet med att det var inget att bry sig om, ”det är ju ändå bara en massa sura företagare som svarar på enkäten”. Jag måste säga att jag häpnade när jag hörde kommentaren men det är också talande för hur oviktig frågan var för den förra majoriteten.

Frågan om näringslivsklimatet ÄR viktig för kommunen och för oss i Liberalerna har företagarnas villkor alltid varit prioriterad. Har vi inte ett dynamiskt, varierat och livskraftigt lokalt näringsliv kommer inte i förlängningen kommunen klara sitt uppdrag. Det är i de små och medelstora företagen arbetstillfällena och tillväxten skapas och om kommunen inte uppfattas som företagsvänlig kommer vi få svårt att locka till oss nya företagsetableringar och där med nya arbetstillfällen.    

Nu har vi vänt den negativa trenden i kommunen och även om företagsklimatet har blivit bättre är det mycket arbete som kvarstår. 

Fortsättning följer i Del 2.

Håller du inte med om det jag skriver är du välkommen att kommentera!

/EH 

Värmländskt företagsklimat i topp, men inte i socialistiska Kristinehamn....

Igår släppte Svenskt näringsliv resultaten av svaren på sin årliga företagsklimatenkät.

Och betyget har vi sätt förut. Värmland högt, men inte Kristinehamn.

Värmland är ett av de län i Sverige där företagsklimatet ökar mest. Något som är mycket glädjande för vår region. 

Sammtigtid lägger sig Kristinehamn på en pinsam bottennotering efter Eda kommun.

Under det Socialdemokratiskt ledda styret i Kristinehamn så har vi gått från en notering på 4,02 år 2010 till 3,1 år 2018 på en sexgradig skala.

Allt handlat om attityd. 

Enkätsvaren visar samma brister i kommunen som vi sett i så många år nu. Dåliga attetyder från politiker och tjänstemän gentemot kommunens företagare, kommunens upphandlingar och service gentemot våra lokala företag.  

Närsam, som sliter med näringslivsfrågor dagligen, får inte det stöd de behöver och har inte heller inte fått det uppdrag som skulle ändra dessa attityder.

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets lokala företagsarbete kan inte beskrivas på annat sätt än en katastrof och det behöver till en omedelbar förändring i politiken.

Jag som liberal förstår vikten av att vi har ett gott företagsklimat i Kristinehamn. Det är det som ger förutsättningar till att kommunen kan ha en god service till våra innevånare. 

Företagen är möjligheten till en god välfärd, inte hotet mot. 

Idag finns det inget politiskt ansvar i företagarfrågor. Något av våra socialistiska kommunalråd hävdar säkert det men jag har då inte sätt någon som jobbar aktivt med attetyden gentemot näringslivet. Det usla företagsklimatet är föga förvånande för någon när vi alla kan läsa om den socialistiska majoritetens syn på företagande, näringsliv och privat ägande. 

Den röda fanan svajar sällan så röd som i Kristinehamn(!)

Därför anser jag att kommunfullmäktige borde utse ytterligare ett kommunalråd som enbart har till uppgift arbeta för att attityden och förståelsen hos politiker och tjänstemän i kommunen blir bättre. Ända från läraren i klassrummet till självaste kommunchefen. 

Ett Näringslivskommunalråd skulle innebära att det skulle finnas en folkvald politiker som vi alla kunde utkräva ansvar ifrån. Idag fungerar inte detta. Ingen i majoriten vill (eller har förmågan) att ta detta ansvar.

I den bästa av världar utser kommunfullmäktige Näringslivskommunalrådet utifrån kompetens och intresse, inte lojalitet till partibok.

Näringslivet är så viktigt att det nu är dags att vi satsar pengar på att rädda företagsklimatet i Kristinehamn. 

Annars står vi alla snart utan resurser att sköta de mest grundläggande uppdragen i kommunen. 

I september är det val och ”klimatfrågan” får inte glömmas bort utan måste komma högt upp på agendan.

/EH

Från Mariebergs Second Hand till Sida till antigay-aktivister i Afrika...

Om du har en förening i Kristinehamn kan du söka föreningsbidrag hos kommunen. Det du behöver göra är att skriva en ansökan med motivering varför du vill ha bidraget, hur föreningen jobbar och vad syftet med föreningen är. 
När/om bidraget beviljas måste föreningen årligen skicka in en verksamhetsberättelse till kommunen där du ska redogöra vad pengarna har gått till. 
Det här förfarandet uppmärksammas då och då i media när kommuner lämnat bidrag till organisationer och föreningar med tveksamt syfte. Detta även om politiken lägger stor vikt vid att skattepengar inte går till odemokratiska organisationer och aktiviteter. 

När det gäller bidrag och stöd till organisationer som sysslar med internationellt bistånd förefaller hanteringen vara en helt annan.
Sida, som är den  myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen, har ett antal samarbetspartner. En av dessa är PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete, som är en av Sveriges större biståndsorganisationer.
I Kristinehamn känner vi till PMUs verksamhet genom Pingstkyrkans Second Hand på Marieberg. En verksamhet som drivs av Pingstkyrkan i Kristinehamn och som vars intäkter delvis går till PMU.

PMU fick bara 2017 61 miljoner kr av Sida för att bedriva biståndsprojekt i bland annat Afrika. Projekt som vid första anblicken kan verka behjärtansvärda och viktiga för att bekämpa fattigdom i tex Zimbabwe, Uganda och Etiopien. 
Enligt PMUs egen hemsida så bidrar Sida i flera projekt med 9 kr för varje krona PMU samlar in. 
En krona i försäljning på Pingstkyrkans Second Hand blir alltså tio kronor med hjälp av skattemedel. 

"När vi krokar arm med dig och våra många samarbetspartner världen över ger vi hopp och skapar förutsättningar för människor att möta en ljusare framtid och förverkliga sina drömmar." (PMUs hemsida)

Frågan är om det gäller alla människor...?

PMU verkar tillsammans med flera olika nationella organisationer i de länder de genomför projekt. På deras hemsida framgår det att dessa organisationer huvudsakligen är religiösa och kopplade till pingströrelsen. 

Nu blir det lite tekniskt: 

I tex Zimbabwe så samarbetar PMU med en  organisation som heter The Assemblies of God Church. En kristen organisation ansluten till pingströrelsen. Projekten beskrivs som biståndsinsatser mot HIV/Adis och mot barnarbete. Så långt låter låter det bra.

Men  The Assemblies of God Church är i sin tur medlem i  Evangelical Fellowship of Zimbabwe, en organisation som ihop med andra aktörer, så som  the African Centre for Law and Justice (som arbetar mot HBT-personers rättigheter), aktivt arbetar för att homosexualitet skall förbli olagligt i Zimbabwe. 

De mänskliga rättigheterna har under de senaste åren försvagats i Zimbabwe, inte sälla med hjälp av religiösa gruppers stöd. 

I Uganda samarbetar PMU med  Pentecostal Minister of Uganda Churches. 
Det är en kristen organisation tillhörande pingströrelsen som  stöttat implementeringen av “Kill the Gays Bill” i Ugandisk lag. Ett lagförslag som först skulle införa dödsstraff på homosexuella i Uganda, men som senare "bara" blev livstidsfängelse för HBT-personer och fängelse för dem som inte omedelbart angav HBT-personer. 

PMUs samarbetspartner i Tanzania är Free Pentecostal Church of Tanzania. En kristen organisation som propagerar mot HBT-personers rättigheter. Med indirekt stöd av svenska skattemedel. 

Detta är några exempel på organisationer som PMU samarbetar med och där projekten medfinansieras av svenska Sida,

Pingstkyrkan får genom PMU skicka pengar till vilka böghatare de vill, även om jag tycker det är sorgligt och förkastligt.
Men att svenska staten är med och finansierar dessa organisationer anser jag är rent bedrövligt och helt oacceptabelt. 
Bara för att det orden "bistånd" och "civilsamhälle" förekommer så får inte den kritiska granskningen helt avstanna. 
Om nu kommunerna (i de flesta fall) klarar att följa upp var skattepengarna tar vägen så måste vi som medborgare även kräva att staten gör det samma. Eller blundar man för "den goda saken"? 

Jag kandiderar till riksdagen för Liberalerna i Värmland och detta är exempel på frågor jag brinner för.
Kommentera gärna!

/EH

(All information som jag hämtat till den här texten går att finna på nätet. Länkar till sidor och artiklar finns i texten)

Centerpartiet i Kristinehamn missar fokus på kvaliteten i skolan

Jag som liberal är övertygad om att det är kvaliteten i skolan som är avgörande för att alla barn ska få den bästa möjliga starten på livet.
Därför är det för mig så svårt att förstå Centerpartiet i Kristinehamns förslag om att åter öppna en skola i Nybble. Förslaget är i mina ögon populistiskt och illa genomtänkt.
Centerpartiets förslag struntar fullständigt i kvaliteten i skolan. Istället lägger partiet fokus på lokaliteten av skolan. Anledningen till att skolan i Nybble lades ner var bland annat att kommunen inte lyckades hitta kompetent personal till skolan och där med inte kunde säkerställa en likvärdig undervisning för de barnen i Nybble jämfört med barnen inne i tätorten. Kommunen klarar helt enkelt inte av att konkurrera lönemässigt med våra grannkommuner.
Kommunen har till och med svårt att hitta legitimerade och kompetenta lärare till tätortens skolor. Det vi i Kristinehamn först måste försäkra oss om är resultaten i våra befintliga skolor höjs. Idag är det alldeles för många elever som inte når upp till godkänt.

Jag bor själv på landsbygden och jag kan självklart förstå att det blir långa resor och där med långa dagar för de barn som bor i de södra delarna av kommunen. Men jag anser med det bestämdaste att alla barn i Kristinehamns kommun har rätt till en bra och kvalitativ skolgång. Att föreslå fler landsbygdsskolor med enbart avståndsargument är rent och skärt röstfiske.

Jag är inte emot landsbygdsskolor. Tvärt om tror jag att små skolor nära eleverna kan vara mycket bra. Men landsbygdsskolor får inte riskera en hög kvalitet i skolan.
Alla elever i Kristinehamn förtjänar en bra skola med hög kvalitet. Oavsett var men bor i kommunen. 

/EH